Fredrik N G Andersson
Associate professor
Industrins utveckling mot netto-nollutsläpp 2050
Author
Summary, in Swedish
Sverige har en vision om ”netto-noll” utsläpp av växthusgaser till 2050 och är på god väg att nå utsatta delmål för utsläppsreduktioner till 2020. Klimatfrågan är dock långsiktig och det under klimatkonventionen antagna 2-gradersmålet innebär utsläppsåtaganden som sträcker sig till år 2050 och bortom.
En långsiktigt effektiv klimatpolitik ska därför utvärderas både efter vilka långsiktiga utvecklingsmöjligheter den skapar likväl som efter de utsläppsreduktioner som nås till lägsta kostnad på kort sikt. Detta betyder ett ökat fokus på styrning och åtgärder som inte ger direkta utsläppsreduktioner idag men som på lång sikt skapar förutsättningar i form av infrastruktur, kunskap, teknikutveckling och grönt entreprenörskap. På lång sikt måste klimatpolitiken även fortsätta med bredare ekonomiska ansatser som grön skatteväxling för att styra mot klimatsmartart konsumtion.
För tillverkningsindustrin bör staten skapa bra generella förutsättningar för innovation och industriell utveckling för att underlätta tillverkningsindustrins omställning till nya ”gröna” marknadskrav. För basindustrin behöver dock staten ta ett särskilt ansvar och ha en sammanhängande innovationspolitik som mer riktat styr mot att utveckla nya tekniska lösningar för att klara långsiktiga klimatmål. Forskning och utveckling är redan idag en viktig del av svensk klimatpolitik men det saknas en sammanhållen svensk strategi för basindustrin. För att utveckla de rätta institutionella förutsättningarna föreslår vi två uppdrag som bör utvecklas och sedan permanentas inom myndigheterna.
I. Ett uppdrag att utveckla kapaciteten att analysera och utvärdera strukturomvandlingen mot grönare sektorer i ekonomin
II. Ett uppdrag att utveckla branschvisa färdplaner för industrin
Bägge uppdrag syftar till att stärka myndigheternas förmåga att effektivt implementera en långsiktig klimatpolitik med ett fokus på industri- och teknikutveckling
En långsiktigt effektiv klimatpolitik ska därför utvärderas både efter vilka långsiktiga utvecklingsmöjligheter den skapar likväl som efter de utsläppsreduktioner som nås till lägsta kostnad på kort sikt. Detta betyder ett ökat fokus på styrning och åtgärder som inte ger direkta utsläppsreduktioner idag men som på lång sikt skapar förutsättningar i form av infrastruktur, kunskap, teknikutveckling och grönt entreprenörskap. På lång sikt måste klimatpolitiken även fortsätta med bredare ekonomiska ansatser som grön skatteväxling för att styra mot klimatsmartart konsumtion.
För tillverkningsindustrin bör staten skapa bra generella förutsättningar för innovation och industriell utveckling för att underlätta tillverkningsindustrins omställning till nya ”gröna” marknadskrav. För basindustrin behöver dock staten ta ett särskilt ansvar och ha en sammanhängande innovationspolitik som mer riktat styr mot att utveckla nya tekniska lösningar för att klara långsiktiga klimatmål. Forskning och utveckling är redan idag en viktig del av svensk klimatpolitik men det saknas en sammanhållen svensk strategi för basindustrin. För att utveckla de rätta institutionella förutsättningarna föreslår vi två uppdrag som bör utvecklas och sedan permanentas inom myndigheterna.
I. Ett uppdrag att utveckla kapaciteten att analysera och utvärdera strukturomvandlingen mot grönare sektorer i ekonomin
II. Ett uppdrag att utveckla branschvisa färdplaner för industrin
Bägge uppdrag syftar till att stärka myndigheternas förmåga att effektivt implementera en långsiktig klimatpolitik med ett fokus på industri- och teknikutveckling
Department/s
- Environmental and Energy Systems Studies
- Department of Economics
Publishing year
2013
Language
Swedish
Publication/Series
IMES/EES reports
Full text
- Available as PDF - 701 kB
- Download statistics
Document type
Report
Publisher
Lund University
Topic
- Energy Systems
Keywords
- Industry
- road map
- 2050
- climate policy
Status
Published
Report number
88
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 1102-3651