The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Fredrik NG Andersson. Photo.

Fredrik N G Andersson

Associate professor

Fredrik NG Andersson. Photo.

Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?

Author

  • Fredrik N G Andersson
  • Lars Jonung

Summary, in Swedish

Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020.

I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.

Department/s

  • Department of Economics

Publishing year

2020-06-01

Language

Swedish

Pages

74-81

Publication/Series

Ekonomisk Debatt

Volume

48

Issue

4

Document type

Journal article

Publisher

Nationalekonomiska föreningen

Topic

  • Economics

Keywords

  • penningpolitik
  • Philipskurvan
  • globalisering

Status

Published

ISBN/ISSN/Other

  • ISSN: 0345-2646